Artist: Helene SchmitzDate: 2022

Helene Schmitz 1983 på Riche

Helene Schmitz 1983 på Riche
05.04.2022 – 01.05.2022
Helene Schmitz presenterar ett poetiskt dokument över Stockholms konst- och musikscen på tidigt åttiotal. Verken som visas på Riche är porträtt, från början av Helenes karriär (de tidigaste bilderna gjorde Helene i tjugoårsåldern). Helene Schmitz är kanske mest känd för att arbeta med serier som handlar om invasion av olika slag och människans komplicerade relation till naturen. Denna serie är något annorlunda. I en stillsam period, mitt under Corona, började Helene Schmitz att gå igenom sitt arkiv. Här återfann hon några svarta pärmar med sina bevarade vintagebilder från tidigt 1980-tal. Porträttbilder av Lars Norén, Thomas di Leva och vännen Jessica Clayton blandas med lekfulla bilder på dåvarande pojkvännen Olle Ljungström. Genom den unga Helene Schmitz blick får vi i dessa bilder komma nära det tidiga 80-talets estetik och livsesprit. 1983 är en djupdykning i fotografen Helene Schmitz arkiv och tillsammans med en samling bevarade brev, nattklubbsinbjudningar och dagboksanteckningar utgör dessa bilder ett poetiskt dokument över den tidens musik- och konstscen i Stockholm. I utställningen och boken 1983 visas ett urval av Schmitz allra tidigaste produktion, ett unikt fotografiskt material som utgör en viktig pusselbit i svenskt åttiotalsfotografi.
Helene Schmitz (f. 1960, Stockholm)
Helene Schmitz fotografi utforskar människans komplicerade relation till naturen, tid och förgänglighet. I tidigare fotografiska serier har Schmitz intresserat sig för upplysningens naturfilosofer. Hennes senare arbeten kan betraktas som meditationer över hur upplysningens tänkande manifesterar sig i vår tids landskap.
Helene Schmitz är utbildad vid Stockholms universitet. Hon har en fil.kand. i film och konstvetenskap. Schmitz har gjort en rad soloutställningar i Sverige där bland Tomelilla Konsthall (2020), Prins Eugens Waldemarsudde (2018), Skellefteå Konsthall (2017), Fotografiska Stockholm (2016), Dunkers Kulturhus Helsingborg (2015), Kristinehamns Konstmuseum (2012), och Galleri Leger Malmö (2007). Hon har medverkat i ett antal grupputställningar, bl.a. Tyst vår, Djurgården, Stockholm (2020) A Way Away Landskrona Museum och Etnografiska Museet Stockholm (2018, 2019), Struktur Avesta Art (2016) och En Annan Historia på Moderna Museet Stockholm (2011).
Schmitz är också verksam internationellt och har bl. a. ställt ut på; House of Sweden Washington DC (2021), Fotografiska Tallinn (2021), Fotografiska New York (2020), Fotografisk Center Köpenhamn (2019), Turn Gallery New York (2017, 2015), Willas Contemporary Oslo (2016), Galerie Maria Lund Paris (2013, 2016), Centre Culturel Suèdois Paris (2007). Hon har också medverkat på internationella grupputställningar; Feral Atlas Collective, Sharjah Architecture Triennial (2019), Feral Atlas Collective, Istanbul Biennial (2019), Herbarium Fotografi og Botanik Fotografisk Center Köpenhamn (2017), QPN #19 CHAOS Nantes (2015), Art’15 London (2015) och Maison de la Photographie Lille (2010).

Schmitz konstnärskap har också legat till grund för flera prisbelönta böcker där hon har samarbetat med författare, filosofer och idéhistoriker; Thinking Like a Mountain (2018), Borderlands (2015), Ur regnskogens skugga (2011), System och Passion (2007) och Blow Up (2003).
Boken Thinking Like a Mountain vann det svenska Publishingpriset 2019. Både Blow Up och Ur regnskogens skugga har blivit nominerade till Augustpriset (2003, 2012). System och Passion har översatts till engelska (A Passion for Systems), franska och japanska. Schmitz har också fått i uppdrag att skapa frimärken för Posten (Post Nord) 2015. Schmitz verk ingår i ett flertal viktiga samlingar; Konstrådet Köpenhamn, Statens Konstråd, Oslo kommun, Moderna Museet Stockholm, SEB Collection, Kulturförvaltningen Stockholms läns landsting, Västerås Konstmuseum samt ett flertal privata samlingar i Sverige och internationellt.

More arts

luzette
Artist: Adam LexarMedia: MåleriDate: 2022

Adam Lexar visar konst i Lilla Baren på Riche

I denna utställning har Adam arbetat med hur tolkningar kan uppstå mellan människa och maskin. Genom ett datorprogram som styrs av artificiell intelligens har han skapat motiv genom en metod som kallas för “text-to-image". Adam skriver in en mening i programmet som sedan “bygger” en unik bild från en enorm bilddatabas i ett försök att representera denna (Adams) text till en bild. Sedan tolkas dessa (ofta) pixliga bilder genom Adams måleri, vilket blir en slags konversation mellan konstnären och programmet där kommunikationen i form av språk och programmering skapar nya unika typer av bildrepresentation.